Ett avslutande ord
Englandsvistelsen är såklart svår att sammanfatta, då det ändå var mitt liv i elva månader. Men då jag under sommaren har fått frågan "hur var det i england?" tusen gånger ungefär, har jag lärt mig att sammanfatta det som; lärorikt. Jag har lärt mig mycket om england och engelsmän, men framförallt har jag lärt mig om mig och om mina värderningar, och vad som är viktigt för mig. 
Folk frågar mig om jag saknar england. Det gör jag inte. Jag har lärt känna fantastiska människor som jag saknar så klart och jag har haft jättekul, men det är här i sverige som jag har min familj, mina husdjur, mina vänner och min pojkvän. Det var inte bortkastat att åka till england, tvärtom! Men... As they say. Been there, done that.
Nu då tänker ni?
Från och med igår bor jag i Luleå med Glenn. Framtiden är något sånär oviss då jag ännu inte har något jobb, men det ordnar sig nog på något vis. Det brukar göra det.
Så önska mig lycka till nu, jag kanske behöver det!
Tack för att ni följt min blogg!
Elvira hälsade på!
Så, englandsvistelsen fick ett lite tokigt slut i och med olyckan, och jag skulle vilja avsluta med något lite trevligare. Vilken tur då att jag glömt blogga om när Elvira hälsade på!
Helgen v. 16 kom alltså Elvira ner till mig på besök, se vilka fina blommor träden hade redan i April!
Vi åkte in till Guildford och provade hattar och mössor.
Inne på River Island fann Elvira sin nya favorit! Lady Babe hette väskan, hur sött är inte det?
Själv tog jag en paus och satte mig på golvet bland alla dammråttor. EW!
Och sist, men inte minst! The William Cobbett och den saknade Brothers Toffee Apple. Stort tack till Elvira som stod för håruppsättningen.
Tihi!
Bilolyckan
Bilen blev totalmos, som synes. En stor ambulansbil och en liten kom till olycksplatsen med tjutande syrener, plus en polisbil. Det tog ganska lång tid för dom att komma fram och jag är glad att ingen var allvarligt skadad då det var nog jobbigt att vänta som det var.
Längst till vänster i bild står bilen som vi krockade med. Eftersom den var större tog den inte så mycket av smällen, fick väl nån lampa trasig om jag minns rätt. Och kvinnan i den bilen fick lite ont i armen.
Egopics i ambulansen, why not?
Jag fick en fläskläpp då airbagen slog upp, plus att hakan och kinden fick sår av friktionen. Under kvällen på akutmottagningen svullnade överläppen upp och låg mot näsan. Då först fick jag is av personalen då jag var rädd att läppen skulle spricka.
Stackars Hanna som fick panikångest med krampattacker till följd. Här sittandes i ambulansen för att ge ambulanspersonal personuppgifter, cirka en timme efter olyckan.
Trots att vi inte körde fort, cirka 40 kilometer i timmen, så var olyckan en ganska traumatisk upplevelse med stora påföljder. Ingenting att rekomendera.
Använd bilbälte!!
Mamma och Pappa på besök i england
Mamma och pappa kom och hälsade på vecka 19, det blev en vecka fullsmockad med händelser och äventyr och rundvisningar.
På måndagkväll gick vi på promenad genom Farnham
På onsdagen var vi in till Lonodn och åkte London Eye
Mamma och pappa och en främling framför Big Ben
Vi var på London Aquarium
Därefter promenad genom Green Park, Buckingham Palace i bakgrunden
Ett måste! Besök på The William Cobbett, med tillhörnade Brothers Toffee Apple
Med tillhörande pubrunda. Pappa kollade på fotboll. Och jag var för cool för mig själv.
I London var vi och kikade på drottningens ponnisar :) (OJ! en smajli!) Det var jättekul att få kika in genom ett litet fönster på själva stallarna, se vad fint dom bor!
Inspektion av hästarnas mundering
Obligatorisk kartläsning
På lördagkvällen var vi på Prince of Wales Theatre och såg Mamma Mia! Ville bara tillägga det.
Roadtrip! Dag 3
Efter Manchester bar det av österut med sikte på Sheffield. Av någon anledning hamnar vi i Leeds som var en mycket svår stad att köra i. Vi skyndade oss därifrån, utan att sett skymten av Sheffield.
Vi hamnade på östkusten i en stad som hette Louth.
Där var vi på en pub och pratade för högt under en fotbollsmatch och gjorde oss ovänner med byborna som bad oss åka tillbaka till vårat hemland.
Vi åkte vidare till King's Lynn, men väl där tänkte vi att vi ville till Cambridge. Sagt och gjort.
I cambridge kan man alltid festa, även söndagskvällar.
Vi bodde centralt, alltså vi parkerade på en liten gata. För att slippa insyn satte vi fast våra sjalar och sånt i fönstren.
Vi åkte hem på måndagen, nöjda och glada över en sån spännande och händelserik roadtrip!
(Jag funderar i skrivande stund på om jag ska be om ursäkt för dåligt uppdaterande, men, ÄSCH).
