Fredagkväll



"Kalle Anka och pannkaka!" hojtade min aupair-pappa innan han försvann ut genom dörren för att köpa hem kinamat.


In i dimman


I helgen var jag i Guilford och festade med Brudhalvorna (Stinas uttryck), awesome kväll. Vad mer kan jag säga.
Klockan 9.55 började vi springa från tågstationen ner till The Casino för att hinna dit innan tio för att komma in gratis, vi hann precis vilket var tur då garderoben kostade 3 pund per item, vilket blev 6 pund för min kappa och väska. Liksom, hallå, lite väl dyrt.
Hm, sen - in i dimman.



Jag och Stina hängde i baren och var coola. Vet inte vart Carolin höll hus.
Juste, kanske var hon som knäppte kortet. Tur att hjärnan hänger med ibland.

Imorgon är jag klar med min penicillinkur, och för er som är oroliga så kan jag säga att LUGN! Bara lugn, penicillinet fungerade mot mina utslag.

Imorgon är det college igen, där vi för tillfället pratar om genetik. Känns lite som att vara tillbaka i Biologi B-kursen förutom att man slipper fördjupa sig i cellkärnans uppbyggnad med lipider och ribosomer och allt vad det är.
Ikväll blir det ev. Cobbett så jag kan öva lite grann på mina biljardskills.

Förövrigt ska jag be om att få nämna min bästis Koffe som skickade den här länken till mig:
http://www.neave.com/strobe/
Check it out!


Streptokocker





I'm on a new diet


Här läses allt möjligt





Boken efter The Goblet of Fire finns inte här i huset av någon anledning. De andra böckerna finns. I väntan på att min bil ska töa fram så jag kan köra iväg till biblioteket, så läste jag precis ut Bröderna Lejonhjärta. Nu ska jag försöka lära mig att tycka om Stieg Larssons första bok i serien om Mikael Blomkvist. Jag har inga större förhoppningar på att läsa ut den, men jag ska ge den en chans i alla fall.


When I can't hear the music





I can see it in front of me
Can't hear it
Can't feel it
But I know it's still there, somewhere

Och det faktum att jag skrev "höra" som "here" till en början, i både rubik och text är ju skrattrentande. Eller bara tragiskt. Kan inte bestämma mig. Och är det ett eller två M i bestämma? Det  här med ord är inte min grej. Inte musik heller uppenbarligen. Hur kan man bli less på musik? Jag fattar verkligen inte.
Jag var på gymmet idag.

_____________________________________________________________________



James Blunt - If I can't here the music





Idag har jag sett Kung Fu Panda





There's a saying:
Yesterday is history
Tomorrow is a mystery
But today is a gift, that is why it is called the present


There's a snowstorm in my heart, every second not spent with you

  



Min stackars lilla Smurfbil är aldeles översnöad LOL och så får den förbli, för inte vill jag ut och härja på vägarna med bara sommardäck på.


Where nothing changes



Grät nästan lite då jag lämnade england för ungefär två veckor sedan.
Skrattade lite då jag landade i sverige.
Dog lite då snöstormen härjade utanför tågfönstret.
Ändå så lever jag fortfarande.



Jag åkte tillbaka till england i måndags och blev lite lättare om hjärtat då jag såg att marken låg bar då planet började flyga över engelsk mark.
Men vad händer?
igår kväll vid fem så börjar snön falla och nu ligger ca 30 cm snö på backen. Folk går inte till jobbet, skolorna är stängde och folk överger sina bilar efter vägen för att istället gå hem. Gatorna kryllar av folk - alla var lediga idag och passade på att leka i snön. Jag och ungarna byggde fort och kastade snöbollar på varandra. Hela famlijen åkte till en pub och åt lunch. Jag älskar engelska pubar. Det var fullt med folk, som sagt - alla var lediga idag. Nästan alla, there is.
Vid bardisken satt ett par och spelade shack och lite längre in i puben stod två tjocka medelålders män och kastade dart. Det var blandat med pensionärspar, ensamma män, hundar, tjejgäng och barnfamlijer. Alla dras liksom till puben. Jag älskar mångfalden. Jag hatar snön.
Som tur är så är det inte kallt.
Ligger på ca 5-8 minus om jag får gissa hej vilt.
Mitt college är stängt imorgon, precis som pojkarnas skolor. Så det blir väl till att bygga vidare på forten och jag kan knappt vänta tills snön smälter bort och allt återgår till det vanliga, snöfria england.



Det var härligt att få vara hemma i sverige igen - även om det var för snöigt och kallt för min smak.
Det är konstigt hur man kan bo utomlands 4 månader och sedan bara komma tillbaka och... allt är som vanligt. Allt är precis som förut. Kompisarna är som vanligt, famlijen är som vanligt, omgivningarna var som vanligt, den haltande killen på Ica har visserligen färgat håret, men det är ju ändå han. Pressbyrån hade öppnat nära Oscargallerian, men Frisco-målet på MAX var fortfarande att dö för. Eller, jag måste erkänna; jag föråt mig på snabbmat. Så igår var jag och Sandra iväg till ett gym här i närheten, på Ash Manor. Ska dit på introduktion imorgon eftermiddag om de nu har öppet.
Jag - gymma... Never thought that would happen.


RSS 2.0